Södermanland-Östergötlands Skogsmannaförbunds 121:a årsmöte gick våtmarkernas tecken. Efter första dagens skyttetävling lade Hans von Essen grunden i ämnet med en inspirerande presentation av Våtmarksfonden. Andra dagen guidades de 32 deltagarna runt på de välskötta markerna och fick bland annat se vad som kommer att bli Sörmlands största våtmark.

Hans von Essen är generalsekreterare i Våtmarksfonden redogjorde för hur det svenska landskapet har dränerats på vatten under de senaste 150 åren.

– Under det senaste seklet har nästan en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker försvunnit. Störst andel har gått förlorad i slättlandskapen i södra Sverige. I till exempel Skåne och Mälardalen finns idag bara omkring en tiondel av den ursprungliga våtmarksarealen kvar.

Hans von Essen konstaterar att detta fått stora och negativa ekologiska konsekvenser. Det är väl dokumenterat att den biologiska mångfalden och i synnerhet fågellivet påverkats på ett märkbart sätt.

– De senaste årens torka och extremt låga nivåer i grundvattenmagasinen har också satt fokus på våtmarkernas betydelse för grundvattnnivåerna, sade han.

Genom utdikningen av våtmarker och dikning överhuvudtaget sker vattenavrinningen i landskapet snabbare. Allt mer vatten transporteras ut i sjöar och vattendrag utan att hinna tränga djupare ner i marken. Under den här brandsommaren har många röster höjts för att vattenflödena i landskapet behöver bromsas, bland annat genom våtmarker.

Stiftelsen Svensk Våtmarksfond har sedan den bildades för 23 år sedan bidragit till att cirka 650 våtmarker kunnat återskapas.

– Det handlar om totalt 7 000 hektar, berättade Hans von Essen. Men de utgör ändå bara småfläckar i stora avrinningsområden. För att återskapa hela vattenlandskap krävs större insatser och inte minst en samverkan mellan såväl markägare som olika våtmarksaktörer.

Dag två ägnades som vanligt (sedan 1897) åt en exkursion. Denna gång på markerna runt Nynäs slott som har status av naturreservat. Det ägs av Sörmlands Naturbruk som i sin tur är en del av landstinget. Här bedriver Öknaskolan ett aktivt, miljöanpassat jordbruk på sammanlagt 280 hektar.

– Allt växtodling är uppfyller de regler som satts upp av KRAV, berättade exkursionsledaren Stephan Gäfvert, som förestår naturreservatet på Nynäs. Här finns omkring 200 kor som är en förutsättning för att vi ska kunna hålla markerna öppna.

På väg till den första exkursionspunkten stannade man till för att inta förmiddagskaffe. Här visade Stephan hur en igenväxande strandäng rensats från sly och småträd.

– Den betesmark som funnits här i tusentals år hade förvandlats till en tät slyskog. Nu betas den igen och sjön har åter blivit synlig från vägen.

Färden gick sedan vidare till ett avverkat område invid en bäck som rinner mellan sjön Björken och Rundbosjön. Den är idag klassad som nyckelbiotop. Här var åkermark fram till efter andra världskriget. Den planterades då igen med gran. För fjorton år sedan avverkades granskogen.

Marie Dahlstrand Wickström från Skogssällskapet ansvarade för avverkningen och  berättade hur man rådgjorde med Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen innan den gjordes.

– Vi valde att tillskapa högstubbar med en del granar kvar och ta bort de stora granarna för att inte riskera rotvältor och erosion nära bäcken. För att inte skada bäcken skotades virket ut längs med den. Målet var att vidga kantzonen och få till en bredare lövkant som inte blåser ned utan kan stå för all framtid. Var det vi då gjorde rätt eller fel?

Frågan blev utgångspunkt för en lång diskussion som mynnade ut i att det som då gjordes utan tvekan var rätt. Det är ju miljön invid den beskuggade bäcken som är orsaken till områdetsnyckelbiotopskvaliteter.

– Det är heller inte fel att ta hänsyn till de höga estetiska kvaliteterna och vad som uppskattas av allmänheten, uttryckte sig en av exkursionsdeltagarna.

Vid den andra exkursionspunkten beskådades det som planeras att bli Sörmlands största våtmark. Den ligger i en dalgång som idag består av dels sanka marker som inte odlas, dels betesmark och odlingsmark. Den totala arealen för den blivande våtmarken är cirka 60 hektar.

Här redogjorde Sören Eriksson från Hushållningssällskapet/HS Konsult och Ingrid Franzén, Länsstyrelsen, för de planer som nu håller på att ta allt mer fast form.

– Det är en idealisk plats för en våtmark, sade Sören Eriksson. Här har ju en gång varit en sjö vilket minimerar anläggningsarbetena.

Hittills har våtmarkernas betydelse för fågellivet varit det främsta argumentet för dem.
– Men efter de senaste årens torra somrar, och inte minst årets många skogsbränder, har våtmarkernas förmåga att hålla kvar vatten i landskapet allt mer poängterats. Inte minst behövs sådana här våta barriärer för att minska de utsläpp av fosfor och kväve till Östersjön, som är en viktig orsak till övergödningen i den.

Ingrid Franzén berättade att man planerar att anlägga stigar och utkiksplatser på olika platser invid den blivande våtmarken.

– Nynäsreservatet är redan idag ett omtyckt utflyktsmål och våtmarken kommer att ytterligare höja dess attraktionsvärde, sade hon.

Exkursionen avslutades med en sen lunch på den restaurang som finns vid Nynäs slott samt sedvanligt årsmöte. Styrelsens sammansättning för verksamhetsåret 2018-2019 framgår under Om SÖS på denna webbsida.

Text och foto: Lars Klingström 

Nynäs slott ligger någon mil öster om Tystberga vid Rundbosjön, en numera avsnörd vik av Östersjön. Det räknar sina anor till det tidiga 1300-talet. Den nuvarande pampiga huvudbyggnaden började uppföras på 1650-talet.

Slottet har genom århundradena haft flera ägare från den svenska högadeln. Sist ut blev familjen Gripenstedt som år 1967 sålde det till Landstinget i Sörmland.

År 1971 inrättades markerna till naturreservat. Den totala arealen är 3 800 hektar, varav nästan 2 000 hektar utgörs av produktiv skogsmark och 500 hektar är öppen mark.

Slottet är öppet för allmänheten liksom även den nyuppförda ladugården där besökarna kan ta del av djurskötseln.

Fler bilder från exkursionen: